Om 2 timmar..

..är det söndag. Och på söndag är det exakt en vecka kvar. En vecka tills Puch åker tillbaka till sin ägare. Tills jag blir utan häst. Tills allt kommer kännas så tomt. Dagen jag kallar ångest. Dagen som jag vill ska skjutas upp.

Fyy, jag fattar inte att det är sant. Jag har haft Puch i ca 2 månader redan? Sommarlovet har endast en vecka kvar, sedan är det grymt många veckor till mitt absolut sista sommarlov börjar. Det är sjukt och jag har dubbelångest som jag haft alla sommrar utom förra. Jag får ångest över att behöva lämna tillbaka min fina älskling Puch, samtidigt som jag har ångest över skolan. Jag vill inte börja igen. Jag okar inte kämpa mig igenom tvåan som ska bestå av sjukt mycket plugg. Jag orkar inte helt enkelt men jag måste. Skit! Jag längtar sjukt mycket efter trean. ska jag ge järnet. Det ska jag även nu, i tvåan. Det är bara det att jag inte vet det än.

"Maybe it's not my weekend but it's gonna be my year!"

Så fint, så sant och så jag just nu!

Nu tänker jag ta tillvara på min sista vecka med Puch, försöka att inte bli arg på honom trots att han är skit. De två sista veckorna och allt kolapsar? Han har varit så grymt fin och duktig hela sommaren!

Peppar även till skolan, vänder allt till något positivt och ser det från det ljusa sidan. Min ångest håller faktiskt på att tyna bort, sakta men säkert. För en vecka sedan var allt mycket värre men det ville jag inte säga till er. Den här bloggen handlar om Puch, inte om mig. Nu smyger sig vardagen på allt eftersom och bloggen blir mer som "hannabja" (jag) igen. Om en vecka läggs den här bloggen ner. Det var min och Puchs sommar och ingen kommer kunna ta ifrån oss den. Ingen.. Den här sommardagboken kommer ligga mig varmt om hjärtat i resten av mitt liv.

Om en vecka kommer ni kunna följa min vardag på min för tillfället nedlagda blogg hannabja.blogg.se.

Jag kommer summera min sommar om en vecka och jag fasar för mitt sista inlägg här. Börar ju snart lipa. Om en vecka är det ok men inte än. Jag håller tårarna tillbaka ett litet tag till. Min fina Puch <3


Ditt hem Puch men jag känner mig lika hemma där som i Oskarshamn eller Gamleby. Mitt andra eller tredje hem. Min gosse, jag kommer hälsa på dig, det lovar jag! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0